Igår vad jag ute och sprang, helt underbar frisk luft.
Sista backen upp kom jag och tänka på när vi bestämmer oss för att göra något tex springa Max en sträcka, vinna en avgörande boll, svara på en fråga med all den kunskap vi har osv. Har du studerat dig själv vad du gör?
Många av oss biter i hop och tänker nu jäklar! Det som oftast händer är att vi spänner oss onödigt mycket och tappar alldeles för mycket energi och sedan får vi inte den syre vi behöver för vi håller andan. När vi är klara med uppgiften är vi dubbelt så trötta.
Men nästa gång vi gör samma sak så känns uppgiften inte lika jobbig för vi mentalt slappnade av innan och kom ihåg att vi klarade det sist.
Jag såg det även på Stockholm Open igår, Dimitrov i superfin fysisk form men var inte tillräckligt avslappnad för att få till sitt spel och utdelning av den form han var i. Men Del Potro spelade otroligt mycket mer avspänt och hade bra rutiner som gjorde att han slappnade av i sitt spel.
Kan du känna igen dig?
Jag gör det verkligen. Jag är mycket mer avslappnad och har satt bra rutiner i det jag tränar som t ex löpning. När jag sedan tränar t ex släden som jag inte är lika van vid blir jag nervös innan och helt slut. Så nyttigt att utmanas och lära känna sin kropp och hur den reagerar.
Så vår känsla när vi tränar handlar inte enbart själva ansträngningen i sig utan även vårt personliga filter.
Så kom ihåg när du sätter ett mål, första försöket kan kännas extra tufft men efter ett par gånger får du bättre förutsättningar. Du lär dig varje gång något nytt och du tränar upp din kropp.
Så ge inte upp för att det känns sjukt omöjligt och tungt första gången jag lovar jag har varit där och det vänder!
Senaste kommentarer