Gör du det, släpper kreativiten lös? Eller har du dina dagar full bokade och bränner ut kreativiten på att få ihop så mycket som möjligt. Kanske du intalar dig själv att du inte är kreativ utan behöver andra att underhålla dig eller sociala medier…

Vi behöver inte vara bäst på något för att göra det. Vi kanske tycker något ser jätteintressant ut och vi skulle gärna testa men vågar inte, tänk om vi är sämst?

Om vi inte ger oss tiden hur ska vi då lära oss?

Om vi inte släpper saker och bara är hur ska vi veta vad vi saknar, vad vi glömt bort att vi mår bra av att göra, vara med? Eller sådant vi inte behöver och bara gör för vi går på rutin?

Jag är ärlig jag kan bli duktig på att utnyttja min kreativitet till att sy ihop mina dagar så effektivt som möjligt så jag får plats med min egen tid. Men det är inte alltid sunt. Jag missar saker som händer runt om mig, spontanitet, människor, ser bara planen för dagen. Men det är även det som krävs när vi har mål med saker, eget företag och familj. Men att när vi vet att vi kan det här våga släppa på tyglarna och njuta av vilka vi är och det vi gör utan att vara mitt i det.

Jag har alltid älskat att måla, sett med förtjusning på de som har talangen. Min morbror, min mamma, kompisar i klassen på bilden. Önskat jag var lika duktig.

Jag fick mitt första stativ och duk när jag var femton. Jag glömmer bort målningen ibland (kan gå flera år) och så blir jag påmind… Som nu. Vaknat upp igen och har suget. Det underbara att jag vågar ta blyertsen, för mig något så naket man inte kan gömma sig bakom.

Igår satt jag hela kvällen på altanen och målade spontant. Hittade en bild på ett par fötter, aldrig tecknat fötter förut. Inte lätt men så glad att våga testa.

Så vad gör du med din kreativet? Är du bara effektiv, skyller på att du inte är kreativ eller låter du den flöda fritt?

Musik: Faded