2018 jag inleder med det jag avslutade 2017 med, att göra aktiva val varje dag över hur mycket tid vi vill leva genom andra genom en liten skärm eller att själva vara ute på riktigt och att vara oss själva.

Jag har skrivit om det så många gånger, vi är det vi gör hela dagarna, ännu mer när vi är helt själva. Har du reflekterat över hur du är och vad du gör när du är helt själv. När du rör dig helt fritt.

Jag kan få höra att jag ändrats, men har jag det? Om jag ser hur jag var när jag var liten, vad jag valde då innan jag visste att det fanns normer som folk förväntas följa och hålla sig till. Nej jag är rätt samma tjej då som nu, jag har alltid varit en aktiv person men samtidigt haft saker som på något sätt balanserat upp det, musik, rita, böcker… Jag är uppvuxen med att aktivt göra vardagliga beslut, att aktivt tänka efter varför jag har en åsikt om något, varför jag reagerar på ett visst sätt. Ibland tröttsamt men så här i efterhand är jag så otroligt tacksam över det. Att orka vara vaken i vem jag är och varför jag fattar vissa beslut och gör det jag gör, det är ju jag.

Imorse kom jag på mig själv när jag väntade på att kaffet skulle bli och jag satte på min favorit lugna spellista och Orphans strömmade ut ur högtalaren, kroppen började långsamt röra sig till musiken. Jag behöver inget speciellt ställe, tidpunkt, förutsättningar, känner jag för att röra på mig yoga, löpning, styrka, meditation så skapar jag det av de förutsättningar jag har. Jag behöver ingens tillåtelse eller uppmärksamhet, visst är det underbart med pepp och teamwork. Men variera det, hitta dig själv genom att våga göra saker i din ensamhet utan mobil och andra bara för att veta vem är du när ingen ser på…