Det ni brukar fråga mig är, hur orkar du? Var får du din energi ifrån? Ja jag orkar för jag vill orka. Jag får min energi för jag tar mig ut i naturen, skrattar åt mig själv när jag för hand dra 4000kvm gräsmatta och påminner mig att det här är så sjukt skönt att veta att jag fixar alldeles själv. Jag kan för jag är jag. Inte vad andra säger utan vad jag tänker och gör.

Jag låter mig inte bli paralyserad av utmaningar eller förändringar. Ni tänker lätt för henne att inte bli. Men så är det inte. Det är lika tufft för mig som någon annan. Vi går alltid in med våra egna erfarenheter & styrkor. Men genom att jag inte låter mig fastna i det omöjliga utan att istället bli inspirerad av det möjliga så försöker jag ivarje fall. Jag gör det för jag tror på det. Hade jag lyssnat på alla andra hade jag förmodligen inte kunnat gjort något av det jag kan idag. Om jag har gett upp, inte ofta, det händer, men mycket mycket sällan.

Jag har också mött fantastiska människor på vägen som gett mig energi genom att det finns fler som ser fördelarna att vara ute och röra på oss, eller som ibland inte berättar hur utmanande en sak är utan säger testa det här Lollo du fixar det. Jag lyssnar och tror på personen och gör det. Inte för att personen som säger det till mig har ett ego och vill att jag ska göra det utan för att de på riktigt tror på mig.

Börjar vi övertänka , sätta in för mycket tänk om, jag är inte där, jag har inte de rätta förutsättningarna, har inte Hållt på med sport, för gammal då placerar vi oss i tråkiga fack som begränsar oss.

Jag möter så många olika härliga personer i mitt jobb, barn i skolan , fotbollsmålvakter, tennisspelare,handbollspelare, lärare, journalister, fotografer, advokater, chefer, mammor, pappor, mormor, farmar , farfar, farmor … ni gör skillnad, ni vågar, ni gör det och att se er glädje efter jag tränat med er är magiskt, där får jag energi <3 Ni har energi alla!