Hur vet vi att vi inte klarar av något om vi inte ens försökt, gett oss en ärlig chans?

Som om vi aldrig tränar när det är mörk ute hur vet vi att det inte är samma känsla som när det är ljust ute. Förresten är det verkligen så mörkt när vi väl kommit ut?

Jag har aldrig ångrat mig när jag tagit mig ut på en löptur, promenad eller till och med tagit ut mina kettlebells ute och kört ett pass på kvällen. Visst känns det segt och omotiverat men känslan är så mycket skönare när vi ska gå och lägga oss. Samma sak att ge sig ut tidigare på morgonen en piggare känsla när du kliver in på jobbet.

Om vi inte tränar på att navigera oss under olika förutsättningar hur ska vi då lära oss mera? Att lära oss vad som funkar när, hur vi reagerad i olika situationer och varför, att utvecklas, se mönster…